De små detaljerna i den stora helheten

Ja ibland kan det ta flera år innan man kommer på exakt hur man ska sätta fötterna i fria följet. Men ikväll skapade vi magi jag och Terese genom att bara byta fot att stanna på i halterna. Det är så lätt att man hamnar i ”så här brukar jag göra” istället för att tänka om och bara testa något helt annat. 

Det här med att ha träningskompisar som är med och ser varenda liten detalj, jag älskart! Tack vännen.

Det är i de små detaljerna som de höga poängen finns och att få en 10a på fria följer är ingen självklarhet för mig. Det kräver extremt mycket teknik och träning. Den stora tanken i den lilla detaljen! Vi behöver sätta fötterna rätt, anpassa tempo, behålla fokus och presition under flera minuter. Det krävs mycket utav mig som förare för att få ihop alla detaljer till en fläckfri helhet. 

Hur många delar tror ni vi kan dela upp fria följet i?

  1. Kontakt
  2. Position 
  3. Följsamhet
  4. Störningsträning
  5. Kommendering 
  6. Uthållighet
  7. Vanlig marsch
  8. Språng marsch
  9. Långsam marsch 
  10. Halt vanlig marsch
  11. Halt språng marsch
  12. Halt långsam marsch
  13. Vänster om vanlig marsch
  14. Vänster om språng marsch
  15. Vänster om långsam marsch
  16. Vänster om halt vanlig marsch
  17. Vänster om halt språng marsc
  18. Vänster om halt långsam marsch
  19. Höger om vanlig marsch 
  20. Höger om språng marsch
  21. Höger om långsam marsch
  22. Höger om halt vanlig marsch
  23. Höger om halt språng marsch
  24. Höger om halt långsam marsch
  25. Helt om vanlig marsch
  26. Helt om språng marsch
  27. Helt om långsam marsch
  28. Helt om halt vanlig marsch
  29. Helt om halt språng marsch
  30. Helt om halt långsam marsch 
  31. Start vanlig marsch
  32. Start språng marsch
  33. Start långsam marsch 
  34. Tempoväxling från vanlig till språng
  35. Tempoväxling från vanlig till långsam
  36. Tempoväxling från språng till vanlig
  37. Tempoväxling från språng till långsam
  38. Tempoväxling från långsam till vanlig
  39. Tempoväxling från långsam till språng
  40. Vändningar på ställe höger
  41. Vändningar på ställe vänster
  42. Vändningar på ställe helt om
  43. Halt höger om
  44. Halt vänster om
  45. Halt helt om 
  46. Start höger om
  47. Start vänster om 
  48. Start helt om
  49. Steg ff höger
  50. Steg ff vänster
  51. Steg ff bakåt
  52. Halt steg ff höger
  53. Halt steg ff vänster
  54. Halt steg ff bakåt
  55. Start steg ff höger 
  56. Start steg ff vänster
  57. Start steg ff bakåt 

Jag har hörde på SM att någon hade räknat till uppemot 100 st, jag fastnade visst vid 57, men har med all säkerhet glömt flera stycken. Men bara där, 57 olika delar att träna på i ett enda moment, det finns lite att träna på och måååånga pusselbitar att sätta ihop.

Så för att nå den där 10:an krävs det att varje del visar på perfekta detaljer i sin helhet. Vi är inte där än, men vi fortsätter träna! 

Continue Reading

Semesterlunken

webb-1

Fotograf: Terese Brandwold

Snart har fyra veckors semester passerat och som vanligt så känns det som om att jag inte hunnit med. Veckorna går alldeles för fort! Vi har tagit det lite lugnare med träningen under semestern, varvat lydnad och vallning med löpning och simning, prioriterat familjen och att bara vara. Mycket tid har lagts på att bygga fårhage till fårens nya bete, en helt fantastisk hage med grymma träningsmöjligheter. Så nu har vi börjat pussla ihop vallningspusslet så smått också, puh! Jag trodde aldrig det skulle vara så sjukt svårt som det är. Tacka vet jag lydnaden där konerna står stilla och klickern ger ljud vid första försök;)

Den här veckan har vi satt igång ordentligt igen med lydnaden och det känns som om att både jag och hund tränar med mottivationen på topp. I och med att vi inte tränat lydnad riktigt lika rgelbundet som jag brukar göra så märks det att vi har tappat lite små detaljer men i helhet så är jag så nöjd med att han äntligen verkar kännas stabil, momenten börjar få säkerhet och väldigt många fina och svåra bitar sitter som en smäck trots lugn period. Närmast ligger en lydnadstävling nästa helg och två veckor efter det är det dags för Talangläger och landskamp mot Norge. Vi är anmälda till Run with your dog i Stockholm, ett lopp som vi vann 6 km damklassen förra året, känns inte riktigt som om att jag är i samma form i år efter det brutna revbenet, men som alltid så ska vi ge allt och sikta mot toppen.
Sen kommer hösten rulla på med ett par tävlingar till innan vi går över på vinter och inomhusträningar. Men först ska vi njuta klart utav sommaren och krama ur de sista semesterdagarna.

Continue Reading

V70 eller formel 1. Annan hundsport eller lydnad. 

Ska man tävla trav – då köper man ett varmblod, ska man tävla galopp – då köper man ett fullblod, för hoppningen & dressyren finns det också specifika raser som passar sig bättre än vad andra gör. Vill jag tävla formel 1 så köper jag ingen V70, då köper jag en racer bil. 

Listan kan göras lång och vart jag vill komma är till den här oändliga diskussionen om att lydnaden är på väg åt ”fel” håll. Att det blir svårare att ta sig till toppen inom lydnaden och att det inte är en gren som passar sig till hela hundsverige. Kan det inte bara få vara så? Att sporten bara ämnar sig för visar raser eller förare? Varför ska alltid allt passa för och anpassas efter att ALLA ska kunna vara med? 

Nu menar jag absolut inte att jag tycker lydnaden ska bli smalare och smalare, jag tycker att ALLA ska ha möjlighet att kunna tävla lydnad och kunna klättra i klasserna, däremot kanske det inte är så att ALLA kan bli lydnadschampion eller ha möjlighet att kvala till SM. Vi har jaktprov till jaktraserna, vallhundsprov till vallraserna, IPO där endast Sbk:bruksraser får tävla och det finns raser som inte lämpar sig för brukset. Och där verkar det inte jobbas för att ”anpassas”. Jag köper alltså den hund utefter vilken gren jag vill hålla på med. Likväl som att jag väljer att köpa en schäfer om jag vill hålla på med IPO så kanske jag också får välja att köpa mig en bc eller annan passande ras om jag vill tävla i toppen av lydnaden (nu säger jag absolut inte att det bara är bc som passar sig där, det finns enormt många andra raser som också lämpar sig!) 

Det finns så extremt mycket olika sporter inom hundvärlden: lydnad, bruks (spår/sök/rapport/skydd), agility, IPO, rallylydnad, viltspår, utställning mm. Varför ska ALLA sporter vara anpassade så att alla ska kunna tävla i allt? 

Jag upplevde inte det här problemet under alla mina 18 år i hästvärlden. Där bara va det så att vissa raser lämpade sig bättre än andra och man köpte häst utefter vad man ville hålla på med och ofta så snuvade man in sig liite mer på just en sport. I hundvärlden upplever jag det helt åt andra hållet, där köper vi hundar som ska lämpa sig inom så många grenar som möjligt och många vill gärna hålla på med lite utav allt. Det blir i all fall vanligare. 

I helgen var det SM i Lydnad där majoriteten utav raserna var bc, några golden och endast ett fåtal övriga raser. Genast blir det diskussioner på de sociala medierna ”är det så här vi vill att lydnaden ser ut? Att det bara är en massa bc.” Om det bara är de som faktiskt kvalat sig till SM under året, om det är just de raserna som ligger inom toppen utav Sverige, så ja. Jag vill se de absolut bästa hundarna på ett SM, än hellre att vi skickar Sveriges bästa ekipage till VM trots att det ”bara” är en massa bc. Varför ska sporten anpassas och skapa en lägre bästa nivå bara för att alla raser och alla förare ska ha möjlighet att vara med! 

Det är svårt i eliten, det är skit svårt rent ut sagt. Det krävs enormt mycket utav både mig som förare och utav min hund för att vi ska kunna stå oss där och ens kunna uppnå ett förstapris. Vi gjorde en start i klass 1, 2 & klass 3, i eliten har vi snart gjort 10 starter och vi har fortfarande inte tagit vårt championat, trots att jag har en bc. Men jag skulle heller inte för något i världen vilja ha det lättare, jag vill kämpa, jag vill fightas. Jag älskar pillet, petet och att det faktiskt är just detaljerna som skiljer 10 från 9. Hade jag inte gillat det, då hade jag helt enkelt satsat på en annan sport. 

Jag tycker det är jätte roligt att vi har en sport inom hundvärlden där vi verkligen satsat på att plocka fram toppen, att vi har både Talangtruppen & Landslaget och att Lydnadssverige faktiskt kommit så pass långt som vi gjort. Lydnaden har utvecklats nå otroligt! 

Och bara för att förtydliga, jag vill inte på något sätt göra sporten smalare, däremot undrar jag varför vi måste bredda den till max, varför ALLA alltid ska kunna ha möjlighet att vara med på allt! 

Continue Reading

På kvallistan

Vår resa just nu är helt ny för mig, varje nytt delmål är ett nytt personbästa. En ganska häftig resa kan jag lova och steg i rätt riktning som för andra är ganska små, till och med inte speciellt betydelsefulla men som för mig är enorma. 

Mitt namn och Krims namn, vårt team finns med på kvallistan för lydnaden. Hur coolt som helst om ni frågar mig. Jag gottar mig i det ett tag, för det känns jäkligt bra! 

Continue Reading

Detaljpilla fritt följ 

Nu är det dags att ta tag i och göra fria följet något vassare. Just fria följet är inte vårt starkaste moment, där vinner man ju ingening på att springa så fort som möjligt;) Vi har ett starkt fritt följ, det har vi och betyget har legat på mellan 7-8,5 men det är inte tillräckligt nog. Det kan bli ännu bättre! 

Det man inte tränar på tillräckligt ofta det blir heller inte bättre, det tror jag att vi alla har koll på. Och ska jag vara ärlig så är just fria följet ett sånt moment som jag är rätt dålig på att dela upp i miniatyrdelar och träna en del i taget. Det är ju så lätt egentligen. Vänster svängar, höger svängar, hel om, halter, vändningar, steg ff, i olika tempon, tempoväxlingar mm. listan kan göras lång och det finns verkligen en hel massa delar att träna på. Från och med nu ska jag bli bättre på att verkligen lägga fokus på en del i taget, verkligen möta den och ha ett mål med den delen vid varje träningspass. Det är så man blir bättre. Det handlar inte om nå långa pass, utan fler pass och framför allt pass som är välplanerade och genomtänkta. 

Sedan i måndags har vi haft fokus på språng marsch, att få till raksträckorna och att få honom att bibehålla tightheten i svängarna. Jag tycker att jag lätt kan tapp honom något och att han faller ur i höger om och helt om i språng. Vi fokuserar på övergångångar från vanlig- till språng marsch och tittar mycket på att han behåller sin raka fina position och inte börjar pendla och falla ur. 

Som sagt, det finns en hel del bitar att tänka på i ff och vi ska verkligen fokusera på alla delar fram till nästa tävling om fem veckor. 

Åh vad jag älskar att sätta små delmål med mina tävlingar. Även om hela tävlingen är ett mål i sig, i helhet vill jag att vi ska fortsätta hålla ihop, prestera minst lika bra eller något bättre än gången innan, men framför allt så vill jag att vi uppnår de små delmålen. Som att till nästa gång ha ett bättre fritt följ samt ett bättre fritt följ och snabbare skiften i zätat. 

Nu taggar vi vidare inför nästa tävling och sen väntar landskamp mot Norge. 

Continue Reading

Där satt den

Lydnadstävling på Södertälje BK idag som Rottweiler klubben annordnade. Vi drog ”lucky number 4” som startnummer och sen var det bara att köra. Kvarmomenten var först och Krim drämde till med en 10:a på både sitt och ligg.
Det började ösregna när det var dags för oss att gå in på planen, men vad gör det, jag kan säga att det är en sån där liten detalj som jag helt stänger ute från vår bubbla  när vi väl kliver in på planen. Då är det bara vi två och min uppgift att coacha på bästa sätt som hägrar.

Och idag gjorde vi det, träning har gett resultat och alla moment satt som en smäck. Jag tror poängen får tala för sig själva idag. Vi gjorde en helt fantastisk runda på 294,5 poäng och jag är fortfarande helt euforisk av lycka. Vilken kick!

 

Klicka på varje moment för att se film (länk till youtube)

Sitt i grupp: 10
Platsliggning: 10
Fritt följ: 8 (sent sättande, pendlar i sidled)
Zäta: 8,5 (tar steg, luft)
Inkallning: 10
Rutan: 9 (agerar självständigt vid konen, jätte snyggt!)
App.dirigering: 10
Hopp-apport: 9 (DK)
Vittring: 8 (knuffar omkring pinnarna, tuggar lite)
Fjärr: 9,5 (någon förflyttning i stå-sitt)

 

Äntligen bärjar alla bitar falla på plats och det är verkligen helt obeskrivligt att kunna åka från tävlingsplatsen och känna att träning gett reultat. För det har det verkligen gjort! Våra svaga bitar i momenten börjar bli starkare samtidigt som vi endå lyckats bibehålla allt det starka som vi har. Vi båda börjar få mer erfarenhet och teamkänslan blir bara bättre och bättre.
Nu ska vi ta lite sommarlov, träna något lugnare och kommer igen i augusti med både tävlingar och landskamp emot Norge. Just nu känner jag mig mer pepp än någonsin! 

Continue Reading

Tävlingspepp

En sjukskrivning = massa tid = massa träning & tyvärr tappad bloggaktivitet. 

Träningen de senaste veckorna har byggt på att förstärka svagheter och att fortsätta hitta säkerhet och balans. Vi är fortfarande i experimentsfasen när det gäller att hitta rätt laddning inför tävling. Och bara att jag tänker så är ett stort steg. När vi startade eliten var jag fortfarande ute och svävade på våra rosa moln och hade ännu inte förstått vad det innebär att tävla i eliten. Det är fasen ingen lätt match. Ett nollat moment och du är helt ute ur leken. Även om vi har mycket kvar att lära så har just den här resan sen vi startade i eliten i våras, vart den tiden som gett mig mest erfarenhet & mest mognad och utveckling i mitt mentala jag. Varenda tävling har på något sett gett mig information om både min och Krims prestation, vad vi båda har för svagheter och styrkor. Det är en riktigt häftig resa kan jag lova! Första elittävlingen hade jag ingen erfarenhet alls, jag har aldrig tävlat eliten så jag visste egentligen inte alls vad det innebar. Nu vet jag lite mer och framför allt så vet jag att det fasen inte är lätt. Det är många små och stora faktorer som ska stämma in. 

Sedan vår första start har jag lärt mig att se tävlingarna på ett annat sätt, jag har lärt mig och accepterat att tävlingarna just nu inte är så viktiga rent poängmässigt. Utan det viktiga är att vi samlar på oss erfarenhet och en trygghet inför framtiden. För det är först när vi står där inför ett stort mästerskap som poängen är viktiga och det är först där och då som jag verkligen vill känna både mig & min hund till iaf 99% och med säkerhet ska kunna veta exakt vad vi behöver för att lyckas på tävling. Jag tror inte på att man helt hittar exakt alla knappar till 100%, vi som människor förändras på vägen och lika så kommer våra hundar att göra. Bara för att ett upplägg passar oss just nu så är det inte alls säkert att det är det som kommer att passa oss om 2 år eller 5 år. Men däremot så tror jag att har vi koll på större delen utav knapparna så kommer det vara lättare att hänga med när de väl börjar röra sig. 

Så hur har jag lagt upp träningen inför helgens tävling? På lördag är det dags för oss att starta vår 9:e elittävling och vi prövar fortfarande nya vägar för att hitta just vår väg. Jag har jobbat lite mindre långa kedjor och istället gjort korta och fler kedjor. Haft en ordentlig tanke kring vilka moment som kommer i vilken ordning för att skapa mig rätt aktivitetsnivå. Jag jobbar mycket med att Krim trots en väldigt hög aktivitet ska kunna lyssna och lösa uppgiften på rätt sätt. Det kommer komma gånger på tävling där han ligger i fel aktivitet och jag kanske inte riktigt får ner han på samma sätt som jag lyckas med på träning, istället för att då misslyckas så kan jag känna att ”okej, han ligger något högt men vi har tränat på att han kan ligga ännu högre i aktivitet, så han kommer lösa uppgiften”. 

Vi har detaljpillat i fria följet, förstärkt svängar, halter och stegff bla. Jobbat om ”stå” kommandot i zätat – jag har valt att byta ut mitt långa ”tanna” till ett korta ”tan”, vilket gett fina resultat. I fjärren har jag ändrat på förberedelsen och jobba på en ökad aktivitet för att få bättre tryck i skiftena. 

Jag ser verkligen fram emot lördagens tävling, jag är taggad på att se träningsresultaten i skarpt läge på tävlingsplan. På lördag smäller det och jag är super nöjd om hopp-apport sitter och att fjärren visar på utveckling. 

Ni har väl inte missat att Lydnads VM i Moskva pågår för fullt. Idag har det vart invigning och imorgon kliver de första ekipagen ut på planen. Här hemma hejar vi så klart för fullt och kommer i mesta möjliga mån följa livesändningarna. 

Heja Lydnadssverige!! 

Continue Reading

Ett tusen bitars pussel

Det här med att vara sjukskriven är inte riktigt min grej. Klantig som jag var så lyckades jag under en löptur för snart 2 veckor sedan snubbla på en rot och föll handlöst utan att hinna ta emot mig. Fallet resulterade i ett brutet revben och lite skrapsår. Ganska lindrigt endå måste jag säga! Så nu är jag sjukskriven fram till veckan efter midsommar, ska jobba 2 dagar och går sen på semster i 4 veckor. Så bortsett från att en fraktur i ett revben gör nå förbannat ont så ska jag inte klaga över att bara behöva jobba 2 dagar på hela 8 veckor, rena lyxen när det trotts allt är varma sommarmånader. Men jag blir sjukt rastlös av att inte kunna jobba lite!
Det finns alltså en hel massa potentiell träningstid just nu och stackars Krim har fått köra dubbla träningspass med både lydnad och vallning flera dagar på raken. Han klarar det riktigt bra och levererar fin uteveckling både på lydnadsplanen & i vallhagen.

Det är två veckor kvar till tävling och den här gången ligger stort fokus på att stärka attityd & få mer tryck i fjärren. Ett missat skifte kostar alldeles för mycket! Efter helgens kurs med Emma så har jag lagt om fjärr-träningen något och släppt lite på själva stadgan och istället boostat själva skiftet. Med hjälp utav en liten övning som jag fick med hem utav Emma som går ut på att Krim ska, när vi är klara, från både sitt/stå/ligg på hantecken, göra skutt bakåt och hamna i sittposition. Något svårt att förklara i ord. Jag tänker mig att jag i framtiden ska använda denna övning som en förberedelse till fjärren på tävling, men att jag på vägen arbetar ner hjälperna och att signalen bara kommer bli ett litet S-ljud från mig när förberedelsen är klar.

Jag har aldrig vart speciellt mycket för förberedelser till momnten. Jag har vart lite utav den skolan att ”hunden ska lärar sig att lyssna och gör den det så behöver den ingen förberedelse”, men jag har lärt mig att tänka om. Därför att jag med tiden sett att det på Krim faktiskt gett resutat och gjort att han hela tiden vart beredd på vad som komma skall. Lyssna kommer han behöva göra endå, Men förberedelserna ger mig just möjlighet att få honom i rätt aktivitetsnivå inför nästa moment. Om jag vill dämpa honom inför vittringen eller i det gär läget peppa han till fjärren och som med all träning så handlar det om att hanmna i rätt balans i vågskålen så att man med tiden inte dämpar eller peppar för mycket.

Tillbaka till själva fjärren så tänker jag att jag en tid framöver ska pröva att jobba fjärren mer tillsammans med andra moment, tex skicka till kon – göra en fjärr, skicka till rutan – göra en fjärr, ställa upp för att skicka på en apport – göra en fjärr, på så sätt kommer han få en helt annan aktivitetsnivå i fjärren och därmed blir skiftena renare på så sätt att han gör de med mer tryck. Att någon baktass rör sig lite mer än vanligt, det får vara ett tag.

Fjärren är lite av ett tusen bitars pussel, varje liten del ska passa in på precis rätt plats för att få resultatet helt. Skillnaden med fjärren är att det pusslet aldrig tar slut;)

Continue Reading

Kurshelg

Helgen har spenderats på kurs för Emma Willblad i dagarna två. Mycket skratt, korrigeringar utav förrarfel och extremt bra & inspirerande hundträning. 

Jag är lite inne i en period där jag kan känna att jag rent konkret inte vet exakt vad jag vill ha hjälp med. Mycket utav det jag behöver jobba vidare på har jag redan en fungerande plan på. Nu hade jag en del konkreta saker som jag visste redan innan att jag ville jobba med, annars är det just det jag gillar med Emma, att det räcker med att vi tittar på och diskuterar lite för att komma på andra möjligheter och se på saker med lite andra ögon.

Jag ville ha hjälp med fjärren där jag på senaste tiden tycker jag lagt stort fokus på att få till skiftena med lugn och säkerhet men jag har upplevt att jag saknar lite koncentration, vilket resulterat i att han snarare gör än lyssnar. Jag upplever han som något ofokuserad medan Emma mena på att jag har nog snarare jobbat lite för mycket stadga på honom vilket istället resulterat i att han bli lite för låst i skiftena och därmed kommer missarna. Som sagt, det är alltid nyttigt att få lite nya ögon på sin träning för att själv få lite nya tankar & idéer. Tanken nu blev istället att jag ska börja jobba med att ”låsa upp” han ur stadgan och få honom att jobba ännu mer skiften och därmed få attityden. Jag kan nämligen se en markant skillnad på om jag ställer upp och ska göra en fjärr jämfört med om jag skickar till ex rutan och gör en fjärr i den. I rutan har han fullt fokus, gör renare skiften & har helt rätt attityd. Vi fick med oss en övning där som innebär att få honom att tänka mer bakåt och att få lite mer attityd i skiftena. Tror det kommer ge fina resultat.

Tugget vid ingångarna i apporteringsingångarna, har ni säkert inte missat, att jag redan löst. Däremot har vi fortfarande kvar tugg vid ingången i vittringen. I vittringen har jag inte velat använda mig utav samma metod som jag gjort i apporteringen, där jag hetsat han i kamp och dragit upp han till max i kamplusten. Gör jag det i vittringen är risken bara att jag får en hund som blir slarvig och snabb i avsöket i vittringen, där jag vill ha en hund som istället är självsäker och vågar ta tid på sig. Vi fick med oss en rikgit bra övning hem där vi just nu jobbar med en blyertspenna i fiskelina. Tanken är att han sen, när han kommit på den lilla biten, ska plocka upp pennan från marken och att jag kan använda mig utav snöret och dra ur den om han börjar tugga eller blir slapp i hållandet. Jag kommer också lägga på ett ”håll” kommando för att kunna ha att påminna med vid ev senare tillfälle. 

Vi kollade även på det nya momentet runda inför kommande class 3 reglerna, ett moment som är fantastiskt roligt och som vi redan påbörjat. Vi jobbade vidare lite på det och fick lite tips och trix på fler övningar kring just det momentet. Mycket nyttigt! 

Backa i fritt följ finns också med i den nya reglerna och det har vi så smått börjat pilla med. Det är dock lätt att Krim blir forcerad och lägger på lite väl mycket utav backen. Det ska bli lösa med en lugnande hand på manken och att jag nu bytt fot att starta med. 

Blir lätt rabblande och mindre konkret exakt har övningarna ser ut vid sånna här tillfällen. Men jag ska verkligen försöka beskriva vidare ett moment i taget och hur jobbat vidare med de. Vägen från hur det ser ut idag till målbilden. 

Summa kardemumma så hade vi en rikgit trevlig helg och fick med oss många bra verktyg att jobba vidare med:)

Continue Reading

Att vinna över sig själv

Just nu är jag så sjukt imponerad över mig själv. Att jag lyckats vända alla mina tävlingsprestationer till något positivt istället för att belasta mig själv med allt som var negativt. 

Helt spontant så åkte vi igår på kvällstävlingarna på Tyresö BK, vi fick möjlighet att ta en kompis plats. Jag vet och har ju vid tidigare tillfälle sagt att Krim inte ska tävla så nära inpå, det har jag lärt mig sen i våras. Men jag var så sjukt sporrad på att åka därifrån i hopp om att ha lyckats med hopp-apporten. Om vi grejade det, då var jag nöjd! 

Vi kom till samlingen i sista sekund (till och med någon minut sent) och det var bara tre starter så det var bara att köra igång med andan i halsen. Kvarmoment på en gång och sen lyckades jag självklart med att dra startnummer 1. Jag var fortfarande lite lätt stressad när vi klev in på plan mer försökte verkligen samla ihop mig och fokusera. Kvarmomenten satt som en smäck. Fick ett litet avdrag för att jag drog till med ett dk på uppsittet i platsen (ville inte släppa igenom att han halvsatt) annars full pott. 

Känslan i programmet var inte alls det samma som det var i helgen. Jag fick ryta i med ett extra fot i en utav rakaträckorna i ff för att han inte alls kändes fokuserad (7). Zäta (8,5) inga större fel mer än ett något långt stå, inkallning (9), rutan (10), app.dir (9) och hopp-apporten (10). Vilken lättnad när vi satte det momentet. Inte en tvekan, utan precis så som det alltid borde flyta på. Gött att det satt! Vittringen (0), vet inte alls vad som hände där men det vart total fel. Han var inte ens på rätt en enda gång. Tänker ”en gång är ingen gång” och idag på träning satt det som en smäck tre ggr. Fjärren (7), samma miss idag som han gjorde i helgen. Han lyssnar & tänker inte utan bara gör själv vid skiftet ligg-sitt vilket istället blir ligg-stå. Det tar vi med oss hem och tränar på. 

Vi slutade på 253,5 poäng även igår och trots ännu ett program med ett nollat moment så känner jag att vi fick till bra träning. Jag valde att ge dk i både platsliggningen & fria följet och han visade på många otroligt fina bitar som han fortsätter leverera i på tävling efter tävling. 

”Hur känner du dig nu efteråt, känns det misslyckat eller kan du se det positiva?” Frågade en kompis mig igår efter tävlingen. Och vet ni vad, jag kunde med ärlighet svara att det kändes bra. Att jag inte är ett dugg ledsen, irriterad eller missnöjd över den där nollan eller de andra missarna som petade sig in. Just nu är jag helt inne i ett tänk där jag ser investering till framtiden, där jag tar med mig utvecklingsmöjligheter att jobba vidare på och verkligen gläder mig åt allt det som var fint. Att vi den här gången lyckades med hopp-apporten, den som faktiskt var det lilla målet med denna tävling. 

Det kommer med all säkerhet komma fler mentala svackor på vår resa men just nu kan jag inte vara annat än stolt över att jag verkligen vunnit en stor del över mig själv. 

Continue Reading