Helgens talangläger & lanskamp

Tillsammans med bästa sällskap Michelle och Kellie bar det i fredags av till vårt tredje talangläger detta år, som denns gång hölls i Kristinehamn, Värmland. Laddade för landskamp mot den norska talangtruppen mötte vi upp resterande talanger och ledningsgruppen på Kristinehamn Brukshundklubb för att välkomna Sofia och Lix som nya talanger. Strax därefter rullade norrmännen in och vi hade lottning (jag drog startnummer 16) och lite information inför lördagens tävlingar. I eliten hade både vi och Norge 11 starter vardera samt att Norge hade två ekipage i klass 3.
Resten utav fredagkvällen spenderade vi i det svenska laget till att tillsammans sitte ner och lägga upp en stategi inför tävlingen. Den här gången skulle vi ju gå ut och prestera som lag och inte bara individuellt. För många utav oss var det första gången i ett ”mästerskapssamanhang” som detta. Så hur skulle vi i laget nu göra för att utnyttja varandra till max gällande både uppvärmning, stöttning, peppning och hejande både utanför och på planen? Tillsammans kom vi fram till en bra plan som innebar att vi parade ihop oss två och två och  hade fullt fokus på varandra när helst vi behövde i uppvärmning, ingång på planen, lägga ut belöningar eller att bara finnas till hands med andra tänkbara saker som en önskade. Resten utav laget fanns alltid med på sidan utav planen från ingång på plan tills avslutat program med applåder och peppande, hejande ord.

På lördag morgon var det dags! Sverige mot Norge. Jag och Krim gick ut som åttonde svensk. Jag värmde upp med att själv göra en vittring, påminna om första skiftet i fjärren och sen lite fritt följ. Uppvärmningen kändes rikgit bra och jag var laddad till max när vi gick in på planen. I första ringen var första moment fjärren, följt utav rutan, vittring och fritt följ och i den andra ringen var det zäta, hopp-apport, apporteringsdirigering och inkallning.

Fjärr: 7, nosar när jag går ifrån han, samt tramp med baktassar i flera skiften.
Rutan: 9, något framåt driv vid ligg i rutan. Samt dålig ingång vid avslutet.
Vittring: 9, jag är skit nöjd med den 9an på vittringen då det är det momentet som strulat mest de senaste två veckorna.
Fritt följ: 7, tydligen något ljud som domaren hörde, jag minns inte att han ljudade något. Däremot hade han extremt dålig kontakt under större delen utav momentet.
Zäta: 8, steg i stå och jag gick för långt ifrån hund på tillbaka gång.
Hopp-apport: 8, så jäkla snyggt men tyvärr hade han lätt islag på tillbakavägen
App.dir: 5, påväg mot mitten och fick ge två extrakommandon för att dirigera om han
Inkallning: 8,5 något långt stå och även dåligt tempo enligt mitt tycke
Sitt i grupp: 10
Platsliggning: 10

Här hittar ni filmen från våran runda (länk till youtube)

När jag klev av planen så kände jag mig inte alls speciellt nöjd. Jag upplevde inte att vi höll oss i den där bubblan som vi så bra brukar göra. Det kändes som om att både jag och Krim var lite splittrade och jag tror att det främst beror på hejandet och ropandet som blev vid planen brevid när det andra ekipaget tävlade, Jag kände att jag blev lite irriterad på att han inte höll ihop och fokuserade. Däremot så här i efterhand, när jag kollat på filmen flera gånger om, så tycker jag att fler grejer ser bättre ut än vad de kändes. Och att vi endå höll ihop så pass att vi inte nollade ett enda moment det är en vinst i sig. Kanske att vi äntligen börjar hitta till en balans i att hålla i hela vägen.
Eftersom jag själv inte hade någon koll alls på betygen när jag klev av planen utan bara gick på den dåliga känslan som jag hade så vart jag positivt överraskad när det visade sig att jag och Krim tog hem 4e platsen utav 22 starter och hamnade som andra bästa svensk.
Alla gjorde helt fantatsika individuella rundor och det märktes verkligen hur vi alla gick in och för dagen presterade så bra som vi bara kunde. Tyvärr räckte det inte hela vägen och den här gången var det Norge som tog hem lagguldet, men individuellt var Sverige starkast där Sarah och Exxi ännu en gång visar att de briljerar tillsammans inne på planen och tar hem första placeringen i elitklass. Stort grattis!

Vilket team vi är! Hela laget lyfte, peppade och höjde en genom hela programmet. Det är verkligen en speciell känsla att tävla i lag. För mig och Krim var det första gången i ett samanhang som detta, mästerskapslikt med bla. dubbla planer och att få vara en del i laget. Pressen blir något större och vår prestation påverkar inte längre bara oss, utan hela laget. Men även om pressen blir större så kan jag säga att både kämparglöden och viljan att prestera blir ÄNNU större. Att ha lagkompisarna vid sin sida är helt oslagbart!

Söndag och sista dag på denna helg. Vi delades in i träningsgrupper om 6 st, blandat svenskar och norskar där vi hjälptes åt med den enskilda träningen. Bytte träningstankar och erfarenheter, hamnade i djupa och bitvis långa diskussioner och bara matade varandra med inspiration och peppning. Jag valde att kolla lite på olika tips i att träna dirigeringen i app.dirigering, störningsträning i fritt följ, den nya platsliggningen och det ”nya runa momentet” cirkus (som norrmännen så fint döpt det till) Då Norge redan infört de internationella reglerna hos sig och hunnit köra med de ett tag så hade de fler tips och egna erfarenheter att dela med sig utav gällande just de delarna i programmet. Perfekt för oss att få del utav de ”problem” som norrmännen upplevde var svårast med just cirkus momentet, bla att verkligen fokusera på att dela upp momentet i små delar, nästan aldrig träna det i sin helhet och att lägga störst vikt i själva sändandet runt konen.

Norge hade också en speciell liten övning som de kallade för ”cirkel träning”, en övning som gick ut på att få hunden att verkligen fokusera på sin egna förare och att lära sig att endast lyssna på sin egna förares kommandon. Film på övningen hittar ni här (länk till youtube) Dagens genomgående tema blev mycket nya moment och jag upplever att vi verkligen tog tillfället att suga ur norrmännen alla heta träningstips och inspiration som vi bara kunde och det samma gjorde vi tillbaka till de.

Hela helgen flög förbi och det kändes som om att vi knappt hunnit komma dit när vi på söndagseftermiddagen samlades för att säga hejdå till varandra.

Det här med att få vara en del utav talangtruppen är verkligen något alldeles extra. Den utvecklingen som vi gjort som ekipage, alla erfarenheter vi blivit rikare, alla fantatsiska vänner, den till delvis tunga mentala resa som jag gått och fortfarande går igenom, allt det där som jag aldrig hade fått uppleva om jag inte hade sökt till talangtruppen. Jag kan varmt rekommender den som verkligen vill sikta högt och verkligen satsa på lydnaden att söka.

Continue Reading

Laddade inför landskamp

Vi hade helt fantastisk himmel med oss under träningen i tisdags.

Vi är taggade till tårna, laddade till tusen! På lördag gäller det Sveriges talanger mot Norges talanger.

Vi har alla verkligen gått all in! Köpt lagtröjor, halsband till hundarna, hjälpts åt att ragga sponsorer och självklart toppat formen på alla sätt vi kan. 

Krim känns fin och det enda som gnager mig lite är om vi verkligen får vittringen att hålla på lördag. Det gnager nu, men på lördag så kommer jag stå där och mantra för mig själv, ”Det går bra, vi kan det här! Inget kan gå fel!”. Så självklart sätter vi vittringen;) 

Den här veckans träning har vart noga planerad och störst fokus har legat på just vittringen. Vi har kört många pass och varierande pass. Jag har blandat inomhusträning med utomhus, många pinnar – få pinnar, på rad – blandade formationer, med nya utläggande, med mig nära pinnar – långt ifrån pinnar, tävlingslikt etc. Allt för att boosta säkerhet och fokusera på att han ska känna sig duktig och självsäker i avsöket. Det har blivit bättre och nu ska vi fortsätta med den här träningen ett tag framöver för att verkligen hitta tillbaka till styrkan och säkerheten. 

I tisdags var vi ett gäng som arrangerade träningstävling på klubben. Vi byggde upp en plan med plastband, hjälptes åt att kommendera varandra och försökte få det så tävlingslikt som möjligt. Alla ansvarade för sin egna tid på planen och vi andra hjälptes åt att vara störning och uppfylla förarens önskemål på planen. Mer vara utav den här träningen! Det blir så lätt att man bara kommenderat utan att det blir tävlingslikt, men det går ju så snabbt och smidigt att bygga fram med plastband och hjälpa varandra. Jag kommer helt klart lägga fokus på femhörning träningen nu under hösten. Jag valde att köra igenom hela eliten, påminde lite om farten i inkallningen och valde att gå av planen och belöna honom när han tog rätt pinne i vittringen. Allt för att ge honom så bra minnesbilder som möjligt för det momentet. Kvarmomenten gick som en dans och han känns så otroligt säker i de just nu. Så skönt! Efter förra tävlingens lilla miss med att han reste sig då en annan förare viftade med armen så har vi nu tränat ety par ggr med viftande armar. Han har tagit det bra och sitter/ligger som juten i backen. 

Igår hade Lilleman fotbollsträning och jag passade på att utnyttja störningen som fanns till att träna lite ff och fjärr. I fria följet håller han ihop kanonfint och vi fick till många fina steg ff. Fjärren däremot blir han lätt osäker i den typen utav miljö, blir tittig och tappar lite i fokus. Ska lägga upp en ordentlig plan för den typen utav träning. Han har ju i allmänhet lätt för att bli lite osäker när han ska jobba fokus på avstånd från mig.  Jobbar han fart så löser han sin ”osäkerhet” med mera fart och det är ju bara tacksamt i de lägena, men tyvärr något sämre i koncentrations delarna. 

Idag ska vi boosta mer vittring, attityd i fjärren, förstärka steg ff ännu mer och påminna om att ge allt i inkallningen. 

Continue Reading

Stegförflyttningar

Nu har jag tagit tag i och påbörjat resan mot bättre stegförflyttningar. Just steg ff är något som jag låtit vara lite halv slaskigt, de har ”fungerat” men det har vart ca 50/50 om de är bra eller helt urkassa på tävling. Själv tycker jag det ser  snyggare ut med en helhet som håller rakt i genom, känns tråkigt att ha ett snyggt ff för att sen sabba det med dåliga steg ff. Och egentligen är det bara latmasken i mig som stått i vägen för att ta tag i den här biten. 

Första steget nu är att jobba med attityden. Krim har väldigt lätt för att bli ivrig i steg ff och därmed trampig och vill snabbt iväg. Egentligen har han inga problem med själva sidorörelserna eller backa utan det är just i första steget när vi ska komma iväg som det lätt blir lite ”rörigt”. Vi fokuserar alltså på starterna och eftersom jag vald att helt plocka bort mina röstkommandon i steg ff, pga att det gör honom ännu högre i aktivitet, så vill jag istället ha tydliga signaler för åt vilket håll vi ska flytta. 

Steg ff höger: Jag lättar på mitt vänstra ben rakt upp och böjer det i knät vilket blir signalen ”vi ska flytta höger och du ska resa dig”. Vid den signalen vill jag alltså att han reser sig rakt upp och står stilla, för att sen när jag i nästa rörelse flyttar mitt vänster ben framför mitt högra och börjar gå i sidled, ska han följa parallellt med mig. 

Steg ff vänster: Jag lyfter mitt högra ben och korsar det framför mitt vänstra utan att sätta ner det i marken vilket ger samma signal ”vi ska flytta vänster och du ska resa dig”. Även här vill jag att han reser sig rakt upp och står stilla. 

Steg ff bakåt: Jag lyfter mitt högra ben rakt upp och för det bakåt men i backa så vill jag att han sitter kvar. Här blir den signalen bara ett ”vi ska backa, var beredd” för att sen när jag verkligen lägger vikten på höger och ska lyfta vänster så ska han resa sig rakt och börja backa. 

Nu i nyinlärningen så stannar jag upp efter dessa signaler och vill verkligen att han ska stanna upp och ”andas” innan vi tar nästa steg. Detta för att det sen i förlängningen, när jag inte stannar upp utan möjligen bara gör en liten halvhalt, ska påminna honom om att stå rakt, sen gå och inte kasta sig upp och åt sidan på en gång. Jag är också väldigt noga med att han när han reser sig är rak på en gång. Att tänka på vikten av att få till en bra start för att sen jobba vidare på förflyttningarna i sidled eller bakåt. 

Här finns en liten film (länk till youtube) på hur jag jobbat med mina starter hittills. 

Continue Reading

Helgens tävling

Vi har verkligen haft en svacka i träningen. Ljuden i apporteringarna har kommit tillbaka och det har smygit in osäkerhet i vittringen igen. Jag har lite teorier på varför vi fått detta bakslag och tror att det kan ha att göra med den stora pressen som han utsätts för i vallhagen just nu. Utan att gå in för mycket på vallningen så kan jag bara säga att vi håller på att jobba ganska mycket närarbete i fålla, något som han tycker är lite jobbigt, men som fått honom att utvecklats jätte fint i hagen. Eller så är det helt enkelt en svacka utan några speciella anledningar.
Inför tävlingen i lördags så har jag bara försökt backa tillbaka och boosta upp våra apporteringar på samma sätt som jag gjorde när jag jobbade bort tuggen på de. Vittringen har jag bara masstränat och verkligen gjort det lätt utan att försöka lägga press på honom, det har gett ungefär hälften bra, hälften dåliga. Så känslan inför idag har väl känts så där gällande apporteringsmomenten men jag bestämde mig för att bara kliva in på planen med precis samma goda självkänsla som vi brukar ha. Jag ville se resultat på kampanjen som jag lagt på fria följet och zätat och det fick jag verkligen göra (9 och 9 poäng på de båda).

Vi startade med en riktigt härlig känsla i kvarmomenten, det var ganska rörig miljö bakom gruppen då det även var utställningar på plats, så jag upplevde honom något orolig i sittet men han satt stadigt och fint. Platsliggningen startade lika fint men då en utav de medtävlandena stod synligt så att Krim såg henne och sen skulla vifta bort en fluga med handen så tog han det som om att det skulle komma en belöning kastandes (när jag tränar själv med honom så har jag ibland kastat fram en leksak från gömstället, vilket gett jätte fin stadga i momentet). För precis när hon slänger upp armen så slänger sig Krim upp i ställandes och är påväg mot oss, men i precis samma sekund så inser han sitt misstag och stannar upp och sätter sig sen ner. En sur nolla, något annat kan jag inte säga, däremot en massa god information om att vi måste träna på just denna situation. Han ska klara den störningen! Så länge det inte kommer ett belöningsord så får han inte ens ta belöningen om det kommer en.

Programmet var i helhet bra. Just nu är känslan på planen som att sväva på moln. Vi båda vet vad vi ska göra och teamarbetet är oslagbart. Däremot smyger det fortfarande in lite missar här och var. 

Fritt följ: 9 – dåliga steg ff annars gick han som en klocka. 

Zäta: 9 – något segt sitt. Transporterna mellan skiftena har blivit så mycket bättre. 

Inkallning: 8,5 – segt tempo och väldigt långt stå. Jätte fint ligg!

Rutan: 10 – något grund i rutan annars inget att anmärka på. 

App.dir: 5 – Han var påväg ut mot mitten så jag gick dirigera om honom två ggr. Konskicket var kanon. 

Hopp-apport: 9 – äntligen säkerhet i vid han ska göra. Inte en tvekan på att inte hoppa på tillbaka vägen. Ev något snett avslut. 

Vittring: 0 – Han är inte alls koncentrerad och blir stressad och bara plockar. Därför fel pinne in. Vittringen är ju också vårt svaga moment just nu som jag verkligen måste lägga kampanj på nu.

Fjärr: 8,5 – blev sned i position vid nedläggande och hade något framåtflytt från stå till sitt. Men jag är verkligen nöjd med utvecklingen i attityden och fokuset. 

Så inga helhetspoäng att skryta med denna gång. Däremot mcket fin utveckling i fria följet som jag trots allt lagt kampanj på. 

Nu laddar vi om till landskampen om två veckor och tills den har jag gjort en grundlig dag för dag planering. Nu laddar vi om! 

 

Continue Reading

De små detaljerna i den stora helheten

Ja ibland kan det ta flera år innan man kommer på exakt hur man ska sätta fötterna i fria följet. Men ikväll skapade vi magi jag och Terese genom att bara byta fot att stanna på i halterna. Det är så lätt att man hamnar i ”så här brukar jag göra” istället för att tänka om och bara testa något helt annat. 

Det här med att ha träningskompisar som är med och ser varenda liten detalj, jag älskart! Tack vännen.

Det är i de små detaljerna som de höga poängen finns och att få en 10a på fria följer är ingen självklarhet för mig. Det kräver extremt mycket teknik och träning. Den stora tanken i den lilla detaljen! Vi behöver sätta fötterna rätt, anpassa tempo, behålla fokus och presition under flera minuter. Det krävs mycket utav mig som förare för att få ihop alla detaljer till en fläckfri helhet. 

Hur många delar tror ni vi kan dela upp fria följet i?

  1. Kontakt
  2. Position 
  3. Följsamhet
  4. Störningsträning
  5. Kommendering 
  6. Uthållighet
  7. Vanlig marsch
  8. Språng marsch
  9. Långsam marsch 
  10. Halt vanlig marsch
  11. Halt språng marsch
  12. Halt långsam marsch
  13. Vänster om vanlig marsch
  14. Vänster om språng marsch
  15. Vänster om långsam marsch
  16. Vänster om halt vanlig marsch
  17. Vänster om halt språng marsc
  18. Vänster om halt långsam marsch
  19. Höger om vanlig marsch 
  20. Höger om språng marsch
  21. Höger om långsam marsch
  22. Höger om halt vanlig marsch
  23. Höger om halt språng marsch
  24. Höger om halt långsam marsch
  25. Helt om vanlig marsch
  26. Helt om språng marsch
  27. Helt om långsam marsch
  28. Helt om halt vanlig marsch
  29. Helt om halt språng marsch
  30. Helt om halt långsam marsch 
  31. Start vanlig marsch
  32. Start språng marsch
  33. Start långsam marsch 
  34. Tempoväxling från vanlig till språng
  35. Tempoväxling från vanlig till långsam
  36. Tempoväxling från språng till vanlig
  37. Tempoväxling från språng till långsam
  38. Tempoväxling från långsam till vanlig
  39. Tempoväxling från långsam till språng
  40. Vändningar på ställe höger
  41. Vändningar på ställe vänster
  42. Vändningar på ställe helt om
  43. Halt höger om
  44. Halt vänster om
  45. Halt helt om 
  46. Start höger om
  47. Start vänster om 
  48. Start helt om
  49. Steg ff höger
  50. Steg ff vänster
  51. Steg ff bakåt
  52. Halt steg ff höger
  53. Halt steg ff vänster
  54. Halt steg ff bakåt
  55. Start steg ff höger 
  56. Start steg ff vänster
  57. Start steg ff bakåt 

Jag har hörde på SM att någon hade räknat till uppemot 100 st, jag fastnade visst vid 57, men har med all säkerhet glömt flera stycken. Men bara där, 57 olika delar att träna på i ett enda moment, det finns lite att träna på och måååånga pusselbitar att sätta ihop.

Så för att nå den där 10:an krävs det att varje del visar på perfekta detaljer i sin helhet. Vi är inte där än, men vi fortsätter träna! 

Continue Reading

Semesterlunken

webb-1

Fotograf: Terese Brandwold

Snart har fyra veckors semester passerat och som vanligt så känns det som om att jag inte hunnit med. Veckorna går alldeles för fort! Vi har tagit det lite lugnare med träningen under semestern, varvat lydnad och vallning med löpning och simning, prioriterat familjen och att bara vara. Mycket tid har lagts på att bygga fårhage till fårens nya bete, en helt fantastisk hage med grymma träningsmöjligheter. Så nu har vi börjat pussla ihop vallningspusslet så smått också, puh! Jag trodde aldrig det skulle vara så sjukt svårt som det är. Tacka vet jag lydnaden där konerna står stilla och klickern ger ljud vid första försök;)

Den här veckan har vi satt igång ordentligt igen med lydnaden och det känns som om att både jag och hund tränar med mottivationen på topp. I och med att vi inte tränat lydnad riktigt lika rgelbundet som jag brukar göra så märks det att vi har tappat lite små detaljer men i helhet så är jag så nöjd med att han äntligen verkar kännas stabil, momenten börjar få säkerhet och väldigt många fina och svåra bitar sitter som en smäck trots lugn period. Närmast ligger en lydnadstävling nästa helg och två veckor efter det är det dags för Talangläger och landskamp mot Norge. Vi är anmälda till Run with your dog i Stockholm, ett lopp som vi vann 6 km damklassen förra året, känns inte riktigt som om att jag är i samma form i år efter det brutna revbenet, men som alltid så ska vi ge allt och sikta mot toppen.
Sen kommer hösten rulla på med ett par tävlingar till innan vi går över på vinter och inomhusträningar. Men först ska vi njuta klart utav sommaren och krama ur de sista semesterdagarna.

Continue Reading

V70 eller formel 1. Annan hundsport eller lydnad. 

Ska man tävla trav – då köper man ett varmblod, ska man tävla galopp – då köper man ett fullblod, för hoppningen & dressyren finns det också specifika raser som passar sig bättre än vad andra gör. Vill jag tävla formel 1 så köper jag ingen V70, då köper jag en racer bil. 

Listan kan göras lång och vart jag vill komma är till den här oändliga diskussionen om att lydnaden är på väg åt ”fel” håll. Att det blir svårare att ta sig till toppen inom lydnaden och att det inte är en gren som passar sig till hela hundsverige. Kan det inte bara få vara så? Att sporten bara ämnar sig för visar raser eller förare? Varför ska alltid allt passa för och anpassas efter att ALLA ska kunna vara med? 

Nu menar jag absolut inte att jag tycker lydnaden ska bli smalare och smalare, jag tycker att ALLA ska ha möjlighet att kunna tävla lydnad och kunna klättra i klasserna, däremot kanske det inte är så att ALLA kan bli lydnadschampion eller ha möjlighet att kvala till SM. Vi har jaktprov till jaktraserna, vallhundsprov till vallraserna, IPO där endast Sbk:bruksraser får tävla och det finns raser som inte lämpar sig för brukset. Och där verkar det inte jobbas för att ”anpassas”. Jag köper alltså den hund utefter vilken gren jag vill hålla på med. Likväl som att jag väljer att köpa en schäfer om jag vill hålla på med IPO så kanske jag också får välja att köpa mig en bc eller annan passande ras om jag vill tävla i toppen av lydnaden (nu säger jag absolut inte att det bara är bc som passar sig där, det finns enormt många andra raser som också lämpar sig!) 

Det finns så extremt mycket olika sporter inom hundvärlden: lydnad, bruks (spår/sök/rapport/skydd), agility, IPO, rallylydnad, viltspår, utställning mm. Varför ska ALLA sporter vara anpassade så att alla ska kunna tävla i allt? 

Jag upplevde inte det här problemet under alla mina 18 år i hästvärlden. Där bara va det så att vissa raser lämpade sig bättre än andra och man köpte häst utefter vad man ville hålla på med och ofta så snuvade man in sig liite mer på just en sport. I hundvärlden upplever jag det helt åt andra hållet, där köper vi hundar som ska lämpa sig inom så många grenar som möjligt och många vill gärna hålla på med lite utav allt. Det blir i all fall vanligare. 

I helgen var det SM i Lydnad där majoriteten utav raserna var bc, några golden och endast ett fåtal övriga raser. Genast blir det diskussioner på de sociala medierna ”är det så här vi vill att lydnaden ser ut? Att det bara är en massa bc.” Om det bara är de som faktiskt kvalat sig till SM under året, om det är just de raserna som ligger inom toppen utav Sverige, så ja. Jag vill se de absolut bästa hundarna på ett SM, än hellre att vi skickar Sveriges bästa ekipage till VM trots att det ”bara” är en massa bc. Varför ska sporten anpassas och skapa en lägre bästa nivå bara för att alla raser och alla förare ska ha möjlighet att vara med! 

Det är svårt i eliten, det är skit svårt rent ut sagt. Det krävs enormt mycket utav både mig som förare och utav min hund för att vi ska kunna stå oss där och ens kunna uppnå ett förstapris. Vi gjorde en start i klass 1, 2 & klass 3, i eliten har vi snart gjort 10 starter och vi har fortfarande inte tagit vårt championat, trots att jag har en bc. Men jag skulle heller inte för något i världen vilja ha det lättare, jag vill kämpa, jag vill fightas. Jag älskar pillet, petet och att det faktiskt är just detaljerna som skiljer 10 från 9. Hade jag inte gillat det, då hade jag helt enkelt satsat på en annan sport. 

Jag tycker det är jätte roligt att vi har en sport inom hundvärlden där vi verkligen satsat på att plocka fram toppen, att vi har både Talangtruppen & Landslaget och att Lydnadssverige faktiskt kommit så pass långt som vi gjort. Lydnaden har utvecklats nå otroligt! 

Och bara för att förtydliga, jag vill inte på något sätt göra sporten smalare, däremot undrar jag varför vi måste bredda den till max, varför ALLA alltid ska kunna ha möjlighet att vara med på allt! 

Continue Reading

På kvallistan

Vår resa just nu är helt ny för mig, varje nytt delmål är ett nytt personbästa. En ganska häftig resa kan jag lova och steg i rätt riktning som för andra är ganska små, till och med inte speciellt betydelsefulla men som för mig är enorma. 

Mitt namn och Krims namn, vårt team finns med på kvallistan för lydnaden. Hur coolt som helst om ni frågar mig. Jag gottar mig i det ett tag, för det känns jäkligt bra! 

Continue Reading

Detaljpilla fritt följ 

Nu är det dags att ta tag i och göra fria följet något vassare. Just fria följet är inte vårt starkaste moment, där vinner man ju ingening på att springa så fort som möjligt;) Vi har ett starkt fritt följ, det har vi och betyget har legat på mellan 7-8,5 men det är inte tillräckligt nog. Det kan bli ännu bättre! 

Det man inte tränar på tillräckligt ofta det blir heller inte bättre, det tror jag att vi alla har koll på. Och ska jag vara ärlig så är just fria följet ett sånt moment som jag är rätt dålig på att dela upp i miniatyrdelar och träna en del i taget. Det är ju så lätt egentligen. Vänster svängar, höger svängar, hel om, halter, vändningar, steg ff, i olika tempon, tempoväxlingar mm. listan kan göras lång och det finns verkligen en hel massa delar att träna på. Från och med nu ska jag bli bättre på att verkligen lägga fokus på en del i taget, verkligen möta den och ha ett mål med den delen vid varje träningspass. Det är så man blir bättre. Det handlar inte om nå långa pass, utan fler pass och framför allt pass som är välplanerade och genomtänkta. 

Sedan i måndags har vi haft fokus på språng marsch, att få till raksträckorna och att få honom att bibehålla tightheten i svängarna. Jag tycker att jag lätt kan tapp honom något och att han faller ur i höger om och helt om i språng. Vi fokuserar på övergångångar från vanlig- till språng marsch och tittar mycket på att han behåller sin raka fina position och inte börjar pendla och falla ur. 

Som sagt, det finns en hel del bitar att tänka på i ff och vi ska verkligen fokusera på alla delar fram till nästa tävling om fem veckor. 

Åh vad jag älskar att sätta små delmål med mina tävlingar. Även om hela tävlingen är ett mål i sig, i helhet vill jag att vi ska fortsätta hålla ihop, prestera minst lika bra eller något bättre än gången innan, men framför allt så vill jag att vi uppnår de små delmålen. Som att till nästa gång ha ett bättre fritt följ samt ett bättre fritt följ och snabbare skiften i zätat. 

Nu taggar vi vidare inför nästa tävling och sen väntar landskamp mot Norge. 

Continue Reading