Rankingdebut

I lördags var det dags för vår rankingdebut och så klart var det både nervöst och spännande. Jag hade själv inga större förhoppningar om någon placering eller att vi skulle ut och prestera. Planen var helt och håller att vi skulle dit och känna på den typen utav tävling och få med oss nya erfarenheter hem.

Tävlingarna arrangerades utav SBK Göteborgsavdelningen och hölls i Göteborgs Hundarena. En riktigt stor eloge till klubben och hallen som båda hade anordnat och planerat allt väldigt bra. Välplanerad tävlingsplan, uppvärmningsrum och uppehållsrum för oss tävlande där vi kunde ställa upp burar och lämna grejer. Vid anmälan bjöds alla på goodiebags med godis, leksaker, presentkort och kläder från Kungliga hundar, vid lottningen stod Svenska Djurapoteket för små presentpåsar och SBK Göteborgsavdelningen för chokladkakor med lottnummer. Efter lottningen bjöds vi alla på en rundtur i lokalerna för att gå igenom hur vi skulle ta oss till uppvärmningshallen, in på tävlingsplanen och sen ut igen. Vi gick också igenom hela planen med tävlingsledare och domare som gladeligen svarade på frågor. Vid första anblick på planen så kände jag och många med mig ”oj, vad mycket tejp!” det var verkligen tejpmarkeringar överallt, start och slut på alla moment, markering för hinder, skyltar, koner, förtejpat rutanband, markering för dolda skicket etc. väl inne på planen sen så var upplägget extremt snällt och både tävlingsledare och hjälpredor hjälptes åt att plocka fram och av på planen så att det alltid endast var ett moment ute åt gången. Mycket smidigt och genomtänkt! Vi hade också lyxen att bli informerade utav en utan hjälpredorna när hund före oss påbörjade näst sista moment och blev sen hämtade i uppvärmningsrummet när de var klara.

Först ut kvarmomenten 4 st grupper á 4 ekipage i vardera (totalt 16 st starter). Sen de enskilda programmen, jag och Krim gick ut som startnummer 3 och tyvärr med en 0 med oss från kvarmomenten då han inte la sig ner hundra procent vid nedläggandet, gled sen uppåt och därmed en nolla på platsliggningen med kommentaren ”ligger ej”.
Krim kändes riktigt fin på uppvärmningen och vi gick in på planen med en härlig känsla. Väl inne på planen var han het, något påverkad utav miljön och gick igång nå enormt på applåderna vilket resulterade i att jag inte riktigt kunde föra honom som jag brukar göra mellan momenten. En utav anledningarna till att han gick ut och nollade vittringen då han låg alldeles för högt i aktivitet och jag inte lyckades med att sänka honom innan. Annars löste han det mesta som på träning och nollan vi ådrog oss på rutan var något som jag hade med mig redan innan. Jag visste att rutan inte var färdig för tävling. Känslan tillsammans inne på plan var magisk, det är så otroligt roligt att tävla tillsammans med honom!

Sitt i grupp: 10
Platsliggning: 0 – ligger ej (tyvärr la han sig riktigt dåligt på mitt kommando, något som vi haft problem med de senaste träningspassen så det var inget nytt. Annars jätte fin inkallning)
Fritt följ: 7,5 – något snett sättande, tränger vänster, tveksamt sättande, ej parallell stg ff (något slarvig i svängar och halter, men annars fin attityd och bra position)
Zäta: 6 – missar ett skifte, steg vid ställande (tyvärr satte han sig på första skiftet som var ligg, hände precis samma på uppvärmningen. Innan och efter det har det suttit perfekt)
Inkallning: 9 – litet steg
Rutan: 0 – utför ej moment (problem vid utskick till cirkel, vilket vi haft på träning också, jag har inte riktigt fått han att gå ut hela vägen på första skick utan han går halvvägs och vänder sen tillbaka. Jobbade igenom honom och fick ut han hela vägen med ett snyggt stå på 3e skicket. Snygg ruta för övrigt)
App.dir: 9 – agerar självständigt vid kon, båge in till förare
Cirkus: 9 – vinglig väg ut till kon
Vittring: 0 – tar fel pinne
Fjärr: 7 – sitter ej helt första skifte, flyttar fram halv hundlängd (vi har fått problem med stå-sitt skiftet igen då han gärna flyttar fram baktassarna)

Enligt plan fick vi med oss både en del tankar och många nya erfarenheter med oss hem. Jag är oerhört tacksam att jag gav mig ut även fast vi inte var helt klara. Jag fick med mig så mycket annan information som kommer vara värdefull till framtida rankingtävlingar och SM. Tävlingsdagen var på alla sätt helt fantastisk och absolut den bästa utav alla tävlingar jag någonsin vart på. Sammanhållningen, peppandet och hejandet alla tävlande emellan, publikens hejande och applåder, en väl arrangerad tävling med proffsiga funktionärer och domare och riktigt, riktigt bra lydnad! Jag kan verkligen rekommendera alla, även de som inte har för avsikt att åka på dessa tävlingar, att åka bara för att få uppleva och vara med om både bra lydnad och en otroligt härlig sammanhållning. Jag säger det igen: Heja Lydnadssverige!

Stort grattis till 1a Louise och Snipe, 2a Michelle och Kellie och 3a Sarah och Exxi till era fantastisk fina rundor.

 

Continue Reading

Årets ekipage och en massa boost

Krim och jag blev årets ekipage i lydnadsklass Elit på Vallentuna Brukshubdklubb:)

Mindre än en vecka kvar till tävling. Krim har fått två dagars återhämtning och idag körde vi ett jäkla boostpass bara han och jag.

Så här nära inpå tävlingsdag så jobbar jag gärna mycket pepp, mycket tryck och mycket belöningar. Vi ska bara känna att vi har en bra känsla och boosta allt vad vi kan. Egentligen inte så mycket tävlingslikt utan mer överraska och belöna både våra svaga punkter och de som är starkare.

Imorgon kör vi vårt sista ordentliga pass innan tävling. Då får jag hjälp med kommendering och tänker att jag ska fokusera på korta kedjor där jag slänger in belöningar och boostar lite här och var. Tänken är att fokusera på att hitta rätt känsla trots tävlingsledare på plan.

Onsdag blir det ett kortare fyspass, 3km med cykeln, massage och stretch. Torsdag återhämtningsdag och fredag ska vi bara in i tävöingshallen en timme för att känna på miljön och boosta lite kvarmoment.

Känner mig sjukt taggad på att få kliva ut på tävlingsplanen igen!

Continue Reading

Nästa helg ranking debut 

Just nu är vi mitt upp i att toppa formen för nästa helg är det dags för vår debut på rankingtävling (mer om ranking kan du hitta här). För oss, den här gången, som vilken annan tävling som helst. Vi åker dit för att debutera, få kunskap från den typen utav tävling och samla oss mer erfarenhet i bagaget. 

I och med att Krim hade hel lydnadsvila 4,5 veckor i december och sen i januari gick in i halvfart och bara fick köra lugna moment i ca 4 veckor så är vi inte riktigt tillbaka i fas varken i styrka eller kondition. Vi har inte helt fått hundra procent grepp om de nya momenten och vi har haft alldeles för kort tid på oss att hinna få till detaljerna i en del utav de andra momenten. Därför går jag ut helt med inställningen om att vi är där helt utan tanke på att prestera. Jag kommer, som alltid när jag tävlar, sätta upp små mål som jag vill att vi ska uppnå och sen fokusera på tanken om att vi är där för att checka av de nya momenten, miljön och njuta utav att inspireras utav alla andra fantastiska ekipage. 

Jag njuter till fullo av att vi är tillbaka på träningsplanen tillsammans, han och jag! 

Continue Reading

OCD i bogleden

I slutet på december var jag till veterinären med Krim och gjorde en röntgen av båda bogleder, detta pga att han under det senaste året visat på stelhet och en del ömhet i hö bog ffa när han reser sig efter längre vila. Under två tillfällen 2016 blev han behandlad med antibiotika mot misstänkt fästingsjukdom, frågar ni mig idag, med röntgensvaren i min hand, så var det helt fel. Jag tror inte han haft varken borelia eller anaplasma!

I fyra veckor fick jag vänta på en tid till en ortopedspecialist som skulle tolka bilderna och sen göra en ny bedömning. Jag hade mina misstankar och så klart har oron vart maxad då jag egentligen inte alls vetat vad prognosen skulle bli. Efter en del turer med att få snabbare tiden hos rätt veterinär så äntligen fick jag en tid till Ole Frykman, dit jag velat från förta början. 

I förra veckan var det dags för Ole att klämma, känna och kolla på Krim, bedöma bilder och komma med domen. Och mycket riktigt, som jag misstänkte, så har Krim en OCD (osteocondros) i höger bogled. Mest troligt har den gett sig till känna långt innan han flytta in hos mig, vanligast är att de blir aktivt halta runt 4-6 månader och att man då går in och opererar för att plocka bort den lilla broskbiten som då lossnat och skapar smärta. Men i och med att han aldrig vart halt på ett tydligt sätt så har det vart extremt svårt att ens se det. 

Genom att bara titta på bilderna så kunde inte Ole svara på om biten redan lossnat och kroppen därmed tagit hand om den eller om den fortfarande ligger kvar i läge och kanske lossnar längre fram i tiden. Man kan dock se tydliga pålagringar i bogleden också, vilket skulle kunna tyda på att det i tidigare stadie vart en pågående proces i bogen och idag är det därför svårt att säga om det är ocd:n eller pålagringarna som påverkar rörelsemönstret 

I och med att Krim är en aktivt tävlande hund och fortfarande har framtiden för sig så gav Ole mig två allternativ. Det ena alternativet var att nu göra en artroskopi, gå in i leden och se hur det ser ut, skrapa rent om det behövs och sen rehab på det. Det andra var att anta och hoppas på (vilket i det här läget är mest sannolikt i och med de redan tydliga pålagringarna) att biten redan lossnat och kroppen därmed har tagit hand om det själv, köra på honom som vanligt i träningen och skulle han i framtiden visa på hälta så kan man då välja att göra en artroskopi för att gå in och skrapa rent i leden. Vi diskuterade och pratade länge fram och tillbaka. Om jag kör på han tills han börjar halta, kan det bli värre då? Vilka är riskerna med op? Fördelar/nackdelar?! Nej, en ocd blir inte värre av att man belastar den. Det som däremot är farligt är just om man fortsätter belasta hunden trots hälta för då blir det inflammation i mjukdelarna som kan leda till skador i både muskler, leder, ligament etc. Men så länge hunden är besvärsfri, inte visar på tydlig hälta eller smärta, är fortsatt jämnt musklad så är det inget som blir värre under aktivitet. Däremot finns det ju redan en skada med pålagringar i bogen så så klart kommer det alltid finnas en defekt i den. 

Jag har valt att köra på! Om det i framtiden sen visar sig att han börjar halta, då blir det operation. Men det kan ju också vara så att han kan leva ett aktivt liv helt utan att biten lossnar och då slipper vi operation överhuvudtaget och allt vad det innebär med rehab. 

Däremot har jag tänkt om min träning en del. Målet är fortsatt det samma, men jag har tex valt att inte valla något mer med han, mer än att han kan få vara med och flytta fåren vi ev behov och kommer vara extremt noga med att aldrig köra fys och hårt lydnadspass under en och samma dag och det blir inga fler ”bara för att det är roligt att träna” träningspass. Utan alla pass ska vara väl planerade och genomtänkta. 

Så klart är det skit med ocd. Men vi har fått klartecken så vi kör. Mot stjärnorna!! 

Continue Reading