På kvallistan

Vår resa just nu är helt ny för mig, varje nytt delmål är ett nytt personbästa. En ganska häftig resa kan jag lova och steg i rätt riktning som för andra är ganska små, till och med inte speciellt betydelsefulla men som för mig är enorma. 

Mitt namn och Krims namn, vårt team finns med på kvallistan för lydnaden. Hur coolt som helst om ni frågar mig. Jag gottar mig i det ett tag, för det känns jäkligt bra! 

Continue Reading

Detaljpilla fritt följ 

Nu är det dags att ta tag i och göra fria följet något vassare. Just fria följet är inte vårt starkaste moment, där vinner man ju ingening på att springa så fort som möjligt;) Vi har ett starkt fritt följ, det har vi och betyget har legat på mellan 7-8,5 men det är inte tillräckligt nog. Det kan bli ännu bättre! 

Det man inte tränar på tillräckligt ofta det blir heller inte bättre, det tror jag att vi alla har koll på. Och ska jag vara ärlig så är just fria följet ett sånt moment som jag är rätt dålig på att dela upp i miniatyrdelar och träna en del i taget. Det är ju så lätt egentligen. Vänster svängar, höger svängar, hel om, halter, vändningar, steg ff, i olika tempon, tempoväxlingar mm. listan kan göras lång och det finns verkligen en hel massa delar att träna på. Från och med nu ska jag bli bättre på att verkligen lägga fokus på en del i taget, verkligen möta den och ha ett mål med den delen vid varje träningspass. Det är så man blir bättre. Det handlar inte om nå långa pass, utan fler pass och framför allt pass som är välplanerade och genomtänkta. 

Sedan i måndags har vi haft fokus på språng marsch, att få till raksträckorna och att få honom att bibehålla tightheten i svängarna. Jag tycker att jag lätt kan tapp honom något och att han faller ur i höger om och helt om i språng. Vi fokuserar på övergångångar från vanlig- till språng marsch och tittar mycket på att han behåller sin raka fina position och inte börjar pendla och falla ur. 

Som sagt, det finns en hel del bitar att tänka på i ff och vi ska verkligen fokusera på alla delar fram till nästa tävling om fem veckor. 

Åh vad jag älskar att sätta små delmål med mina tävlingar. Även om hela tävlingen är ett mål i sig, i helhet vill jag att vi ska fortsätta hålla ihop, prestera minst lika bra eller något bättre än gången innan, men framför allt så vill jag att vi uppnår de små delmålen. Som att till nästa gång ha ett bättre fritt följ samt ett bättre fritt följ och snabbare skiften i zätat. 

Nu taggar vi vidare inför nästa tävling och sen väntar landskamp mot Norge. 

Continue Reading

Där satt den

Lydnadstävling på Södertälje BK idag som Rottweiler klubben annordnade. Vi drog ”lucky number 4” som startnummer och sen var det bara att köra. Kvarmomenten var först och Krim drämde till med en 10:a på både sitt och ligg.
Det började ösregna när det var dags för oss att gå in på planen, men vad gör det, jag kan säga att det är en sån där liten detalj som jag helt stänger ute från vår bubbla  när vi väl kliver in på planen. Då är det bara vi två och min uppgift att coacha på bästa sätt som hägrar.

Och idag gjorde vi det, träning har gett resultat och alla moment satt som en smäck. Jag tror poängen får tala för sig själva idag. Vi gjorde en helt fantastisk runda på 294,5 poäng och jag är fortfarande helt euforisk av lycka. Vilken kick!

 

Klicka på varje moment för att se film (länk till youtube)

Sitt i grupp: 10
Platsliggning: 10
Fritt följ: 8 (sent sättande, pendlar i sidled)
Zäta: 8,5 (tar steg, luft)
Inkallning: 10
Rutan: 9 (agerar självständigt vid konen, jätte snyggt!)
App.dirigering: 10
Hopp-apport: 9 (DK)
Vittring: 8 (knuffar omkring pinnarna, tuggar lite)
Fjärr: 9,5 (någon förflyttning i stå-sitt)

 

Äntligen bärjar alla bitar falla på plats och det är verkligen helt obeskrivligt att kunna åka från tävlingsplatsen och känna att träning gett reultat. För det har det verkligen gjort! Våra svaga bitar i momenten börjar bli starkare samtidigt som vi endå lyckats bibehålla allt det starka som vi har. Vi båda börjar få mer erfarenhet och teamkänslan blir bara bättre och bättre.
Nu ska vi ta lite sommarlov, träna något lugnare och kommer igen i augusti med både tävlingar och landskamp emot Norge. Just nu känner jag mig mer pepp än någonsin! 

Continue Reading

Tävlingspepp

En sjukskrivning = massa tid = massa träning & tyvärr tappad bloggaktivitet. 

Träningen de senaste veckorna har byggt på att förstärka svagheter och att fortsätta hitta säkerhet och balans. Vi är fortfarande i experimentsfasen när det gäller att hitta rätt laddning inför tävling. Och bara att jag tänker så är ett stort steg. När vi startade eliten var jag fortfarande ute och svävade på våra rosa moln och hade ännu inte förstått vad det innebär att tävla i eliten. Det är fasen ingen lätt match. Ett nollat moment och du är helt ute ur leken. Även om vi har mycket kvar att lära så har just den här resan sen vi startade i eliten i våras, vart den tiden som gett mig mest erfarenhet & mest mognad och utveckling i mitt mentala jag. Varenda tävling har på något sett gett mig information om både min och Krims prestation, vad vi båda har för svagheter och styrkor. Det är en riktigt häftig resa kan jag lova! Första elittävlingen hade jag ingen erfarenhet alls, jag har aldrig tävlat eliten så jag visste egentligen inte alls vad det innebar. Nu vet jag lite mer och framför allt så vet jag att det fasen inte är lätt. Det är många små och stora faktorer som ska stämma in. 

Sedan vår första start har jag lärt mig att se tävlingarna på ett annat sätt, jag har lärt mig och accepterat att tävlingarna just nu inte är så viktiga rent poängmässigt. Utan det viktiga är att vi samlar på oss erfarenhet och en trygghet inför framtiden. För det är först när vi står där inför ett stort mästerskap som poängen är viktiga och det är först där och då som jag verkligen vill känna både mig & min hund till iaf 99% och med säkerhet ska kunna veta exakt vad vi behöver för att lyckas på tävling. Jag tror inte på att man helt hittar exakt alla knappar till 100%, vi som människor förändras på vägen och lika så kommer våra hundar att göra. Bara för att ett upplägg passar oss just nu så är det inte alls säkert att det är det som kommer att passa oss om 2 år eller 5 år. Men däremot så tror jag att har vi koll på större delen utav knapparna så kommer det vara lättare att hänga med när de väl börjar röra sig. 

Så hur har jag lagt upp träningen inför helgens tävling? På lördag är det dags för oss att starta vår 9:e elittävling och vi prövar fortfarande nya vägar för att hitta just vår väg. Jag har jobbat lite mindre långa kedjor och istället gjort korta och fler kedjor. Haft en ordentlig tanke kring vilka moment som kommer i vilken ordning för att skapa mig rätt aktivitetsnivå. Jag jobbar mycket med att Krim trots en väldigt hög aktivitet ska kunna lyssna och lösa uppgiften på rätt sätt. Det kommer komma gånger på tävling där han ligger i fel aktivitet och jag kanske inte riktigt får ner han på samma sätt som jag lyckas med på träning, istället för att då misslyckas så kan jag känna att ”okej, han ligger något högt men vi har tränat på att han kan ligga ännu högre i aktivitet, så han kommer lösa uppgiften”. 

Vi har detaljpillat i fria följet, förstärkt svängar, halter och stegff bla. Jobbat om ”stå” kommandot i zätat – jag har valt att byta ut mitt långa ”tanna” till ett korta ”tan”, vilket gett fina resultat. I fjärren har jag ändrat på förberedelsen och jobba på en ökad aktivitet för att få bättre tryck i skiftena. 

Jag ser verkligen fram emot lördagens tävling, jag är taggad på att se träningsresultaten i skarpt läge på tävlingsplan. På lördag smäller det och jag är super nöjd om hopp-apport sitter och att fjärren visar på utveckling. 

Ni har väl inte missat att Lydnads VM i Moskva pågår för fullt. Idag har det vart invigning och imorgon kliver de första ekipagen ut på planen. Här hemma hejar vi så klart för fullt och kommer i mesta möjliga mån följa livesändningarna. 

Heja Lydnadssverige!! 

Continue Reading

Ett tusen bitars pussel

Det här med att vara sjukskriven är inte riktigt min grej. Klantig som jag var så lyckades jag under en löptur för snart 2 veckor sedan snubbla på en rot och föll handlöst utan att hinna ta emot mig. Fallet resulterade i ett brutet revben och lite skrapsår. Ganska lindrigt endå måste jag säga! Så nu är jag sjukskriven fram till veckan efter midsommar, ska jobba 2 dagar och går sen på semster i 4 veckor. Så bortsett från att en fraktur i ett revben gör nå förbannat ont så ska jag inte klaga över att bara behöva jobba 2 dagar på hela 8 veckor, rena lyxen när det trotts allt är varma sommarmånader. Men jag blir sjukt rastlös av att inte kunna jobba lite!
Det finns alltså en hel massa potentiell träningstid just nu och stackars Krim har fått köra dubbla träningspass med både lydnad och vallning flera dagar på raken. Han klarar det riktigt bra och levererar fin uteveckling både på lydnadsplanen & i vallhagen.

Det är två veckor kvar till tävling och den här gången ligger stort fokus på att stärka attityd & få mer tryck i fjärren. Ett missat skifte kostar alldeles för mycket! Efter helgens kurs med Emma så har jag lagt om fjärr-träningen något och släppt lite på själva stadgan och istället boostat själva skiftet. Med hjälp utav en liten övning som jag fick med hem utav Emma som går ut på att Krim ska, när vi är klara, från både sitt/stå/ligg på hantecken, göra skutt bakåt och hamna i sittposition. Något svårt att förklara i ord. Jag tänker mig att jag i framtiden ska använda denna övning som en förberedelse till fjärren på tävling, men att jag på vägen arbetar ner hjälperna och att signalen bara kommer bli ett litet S-ljud från mig när förberedelsen är klar.

Jag har aldrig vart speciellt mycket för förberedelser till momnten. Jag har vart lite utav den skolan att ”hunden ska lärar sig att lyssna och gör den det så behöver den ingen förberedelse”, men jag har lärt mig att tänka om. Därför att jag med tiden sett att det på Krim faktiskt gett resutat och gjort att han hela tiden vart beredd på vad som komma skall. Lyssna kommer han behöva göra endå, Men förberedelserna ger mig just möjlighet att få honom i rätt aktivitetsnivå inför nästa moment. Om jag vill dämpa honom inför vittringen eller i det gär läget peppa han till fjärren och som med all träning så handlar det om att hanmna i rätt balans i vågskålen så att man med tiden inte dämpar eller peppar för mycket.

Tillbaka till själva fjärren så tänker jag att jag en tid framöver ska pröva att jobba fjärren mer tillsammans med andra moment, tex skicka till kon – göra en fjärr, skicka till rutan – göra en fjärr, ställa upp för att skicka på en apport – göra en fjärr, på så sätt kommer han få en helt annan aktivitetsnivå i fjärren och därmed blir skiftena renare på så sätt att han gör de med mer tryck. Att någon baktass rör sig lite mer än vanligt, det får vara ett tag.

Fjärren är lite av ett tusen bitars pussel, varje liten del ska passa in på precis rätt plats för att få resultatet helt. Skillnaden med fjärren är att det pusslet aldrig tar slut;)

Continue Reading

Kurshelg

Helgen har spenderats på kurs för Emma Willblad i dagarna två. Mycket skratt, korrigeringar utav förrarfel och extremt bra & inspirerande hundträning. 

Jag är lite inne i en period där jag kan känna att jag rent konkret inte vet exakt vad jag vill ha hjälp med. Mycket utav det jag behöver jobba vidare på har jag redan en fungerande plan på. Nu hade jag en del konkreta saker som jag visste redan innan att jag ville jobba med, annars är det just det jag gillar med Emma, att det räcker med att vi tittar på och diskuterar lite för att komma på andra möjligheter och se på saker med lite andra ögon.

Jag ville ha hjälp med fjärren där jag på senaste tiden tycker jag lagt stort fokus på att få till skiftena med lugn och säkerhet men jag har upplevt att jag saknar lite koncentration, vilket resulterat i att han snarare gör än lyssnar. Jag upplever han som något ofokuserad medan Emma mena på att jag har nog snarare jobbat lite för mycket stadga på honom vilket istället resulterat i att han bli lite för låst i skiftena och därmed kommer missarna. Som sagt, det är alltid nyttigt att få lite nya ögon på sin träning för att själv få lite nya tankar & idéer. Tanken nu blev istället att jag ska börja jobba med att ”låsa upp” han ur stadgan och få honom att jobba ännu mer skiften och därmed få attityden. Jag kan nämligen se en markant skillnad på om jag ställer upp och ska göra en fjärr jämfört med om jag skickar till ex rutan och gör en fjärr i den. I rutan har han fullt fokus, gör renare skiften & har helt rätt attityd. Vi fick med oss en övning där som innebär att få honom att tänka mer bakåt och att få lite mer attityd i skiftena. Tror det kommer ge fina resultat.

Tugget vid ingångarna i apporteringsingångarna, har ni säkert inte missat, att jag redan löst. Däremot har vi fortfarande kvar tugg vid ingången i vittringen. I vittringen har jag inte velat använda mig utav samma metod som jag gjort i apporteringen, där jag hetsat han i kamp och dragit upp han till max i kamplusten. Gör jag det i vittringen är risken bara att jag får en hund som blir slarvig och snabb i avsöket i vittringen, där jag vill ha en hund som istället är självsäker och vågar ta tid på sig. Vi fick med oss en rikgit bra övning hem där vi just nu jobbar med en blyertspenna i fiskelina. Tanken är att han sen, när han kommit på den lilla biten, ska plocka upp pennan från marken och att jag kan använda mig utav snöret och dra ur den om han börjar tugga eller blir slapp i hållandet. Jag kommer också lägga på ett ”håll” kommando för att kunna ha att påminna med vid ev senare tillfälle. 

Vi kollade även på det nya momentet runda inför kommande class 3 reglerna, ett moment som är fantastiskt roligt och som vi redan påbörjat. Vi jobbade vidare lite på det och fick lite tips och trix på fler övningar kring just det momentet. Mycket nyttigt! 

Backa i fritt följ finns också med i den nya reglerna och det har vi så smått börjat pilla med. Det är dock lätt att Krim blir forcerad och lägger på lite väl mycket utav backen. Det ska bli lösa med en lugnande hand på manken och att jag nu bytt fot att starta med. 

Blir lätt rabblande och mindre konkret exakt har övningarna ser ut vid sånna här tillfällen. Men jag ska verkligen försöka beskriva vidare ett moment i taget och hur jobbat vidare med de. Vägen från hur det ser ut idag till målbilden. 

Summa kardemumma så hade vi en rikgit trevlig helg och fick med oss många bra verktyg att jobba vidare med:)

Continue Reading

Att vinna över sig själv

Just nu är jag så sjukt imponerad över mig själv. Att jag lyckats vända alla mina tävlingsprestationer till något positivt istället för att belasta mig själv med allt som var negativt. 

Helt spontant så åkte vi igår på kvällstävlingarna på Tyresö BK, vi fick möjlighet att ta en kompis plats. Jag vet och har ju vid tidigare tillfälle sagt att Krim inte ska tävla så nära inpå, det har jag lärt mig sen i våras. Men jag var så sjukt sporrad på att åka därifrån i hopp om att ha lyckats med hopp-apporten. Om vi grejade det, då var jag nöjd! 

Vi kom till samlingen i sista sekund (till och med någon minut sent) och det var bara tre starter så det var bara att köra igång med andan i halsen. Kvarmoment på en gång och sen lyckades jag självklart med att dra startnummer 1. Jag var fortfarande lite lätt stressad när vi klev in på plan mer försökte verkligen samla ihop mig och fokusera. Kvarmomenten satt som en smäck. Fick ett litet avdrag för att jag drog till med ett dk på uppsittet i platsen (ville inte släppa igenom att han halvsatt) annars full pott. 

Känslan i programmet var inte alls det samma som det var i helgen. Jag fick ryta i med ett extra fot i en utav rakaträckorna i ff för att han inte alls kändes fokuserad (7). Zäta (8,5) inga större fel mer än ett något långt stå, inkallning (9), rutan (10), app.dir (9) och hopp-apporten (10). Vilken lättnad när vi satte det momentet. Inte en tvekan, utan precis så som det alltid borde flyta på. Gött att det satt! Vittringen (0), vet inte alls vad som hände där men det vart total fel. Han var inte ens på rätt en enda gång. Tänker ”en gång är ingen gång” och idag på träning satt det som en smäck tre ggr. Fjärren (7), samma miss idag som han gjorde i helgen. Han lyssnar & tänker inte utan bara gör själv vid skiftet ligg-sitt vilket istället blir ligg-stå. Det tar vi med oss hem och tränar på. 

Vi slutade på 253,5 poäng även igår och trots ännu ett program med ett nollat moment så känner jag att vi fick till bra träning. Jag valde att ge dk i både platsliggningen & fria följet och han visade på många otroligt fina bitar som han fortsätter leverera i på tävling efter tävling. 

”Hur känner du dig nu efteråt, känns det misslyckat eller kan du se det positiva?” Frågade en kompis mig igår efter tävlingen. Och vet ni vad, jag kunde med ärlighet svara att det kändes bra. Att jag inte är ett dugg ledsen, irriterad eller missnöjd över den där nollan eller de andra missarna som petade sig in. Just nu är jag helt inne i ett tänk där jag ser investering till framtiden, där jag tar med mig utvecklingsmöjligheter att jobba vidare på och verkligen gläder mig åt allt det som var fint. Att vi den här gången lyckades med hopp-apporten, den som faktiskt var det lilla målet med denna tävling. 

Det kommer med all säkerhet komma fler mentala svackor på vår resa men just nu kan jag inte vara annat än stolt över att jag verkligen vunnit en stor del över mig själv. 

Continue Reading

När träning ger resultat

Alltså wow. Vilken jäkla runda vi gjorde igår på Södertäljes nationalsagslydnad. Med fyra dagars vila för hunden & en spricka i ett revben på mig, inte bästa uppladdning, så kände jag bara att vi får göra så gott vi kan. Och vi gjorde så mycket bättre än det! 

Påväg dit laddade jag i bilen med peppande musik (musik gör så mycket för att hjälpa mig komma i rätt stämning) och mantrade för mig själv ”Vi har utvecklats sen förra tävlingen, vi kan det här!” Samtidigt som jag gick igenom en plan B och hade redo i bakhuvudet utfall att jag skulle behöva plocka fram något. 

Väl på plats började jag som vanligt, en promenad i skogen på 15-20 min och sen ett varv på tävlingsområdet innan samling. Det är vad både jag och Krim behöver för att känna oss lugna & trygga inför starten. Vi drog startnummer 9/11 och var andra gruppen kvarmoment. Sitt i grupp resulterade i en 10:a och på platsliggningen var han något ofokuserad när jag skulle lägga han ner så han missade mitt första kommando så det blev ett litet dk på nedläggandet, en 8:a på platsen då han också nosat en snabbis. 

Sen åkte Krim in i bilen och fick sitta där tills det bara var två hundar kvar innan oss. Då kissade vi en sväng och värmde upp med lite ff, zäta och fjärr innan det var vår tur. Tanken med uppvärmingen den här gången var att få han fokuserad och att lyssna på mig utan att gissa och göra själv. 

Så var det vår tur att gå in på plan och nu i efterhand så har jag hunnit reflektera över att jag var otroligt samlad och fokuserad redan när vi klev in, all nervositet var helt borta. Jag klev in helt och håller med känslan ”Vi kan det här & jag vet vad jag ska göra”. Sen bara gick allt utav sig självt. 

Klicka på varje moment för att se film (länk till youtube) 

Fritt följ: 8 – ej helt parallell i steg ff, sitter snett, ej parallell i språng. 

Zäta: 8,5 – något långt stå, trampar lite i sitt

Inkallning: 9 – tappar tempo på slutet, något snett avslut 

Rutan: 10 – Jätte fint!

App.dir: 10 – Fint!

Hopp-apport: 0 – hoppar ej tillbaka (det här momentet kan ge mig gråa hår just nu. På tillbaka vägen ser jag att han är på väg att springa bredvid så jag lägger till ett dk, varpå han släpper apporten och hoppar. Jag är nöjd med att jag lyckades driva igenom att han hoppa tillbak, sen var det ju bara synd att han släppte apporten på vägen) 

Vittring: 8 – tuggar!

Fjärr: 7 – fel skifte, extra kommando

Känslan vi hade tillsammans. Den var bättre än på någon utav våra tidigare tävlingar. Det bara flöt på och jag var 110% fokuserad genom hela programmet. Vid ett tillfälle, efter apporteringsdirigeringen, när jag såg 10:an och upplevde känslan av lyckad träning då han inte tog ett enda tugg på apporten, då var jag så glad att jag höll på att segla iväg. Väl till pass smög domaren in med en liten kommentar ”Håll kvar bubblan nu!”. Just där och då tog jag två sekunder till tanke, andades och samlade ihop oss igen. Sen körde vi på precis lika fint ända till slutet. 

Alla moment var inte fläckfria & det var långt ifrån perfekt. Men känslan av att kliva av planen när man tillsammans med sin lagmedlem vet att båda presterat på bästa tänkbara sett. Den känslan är helt oslagbar. Vi nollade hoppet, fick till en miss i fjärren och tugg i vittringen, missar som kostade oss många poäng. Men igår kunde jag, efter prisutdelningen och att få ha sett betygen, betygen som inte räckte till ett första pris, åka från tävlingsplatsen med precis samma euforiska känsla som jag hade både på planen och när jag klev av planen. 

Känslan & stoltheten i mig själv över att både jag och Krim sedan senaste tävlingen vuxit i oss själva. Att jag istället för att tänka betyg, helt och hållet lyckades tänka prestation och vågar känna mig mer än nöjd med prestationen. För långsiktigt är det inte betygen som precis ger oss ett första pris som kommer räknas, långsiktigt så är det kvalitén, erfarenheten & vi som stabilt team som kommer sätta 10:orna och det är precis det som krävs för att vi ska ta oss till vårt framtida mål. Den här hunden, han är min gud! 

Efter tävlingen fick vi fantastiskt fina lovord från domare Micke Ivanov & han verkligen påpekade hur samlade och fina vi såg ut på planen tillsammans. Vi fick allt att se så lätt ut. Hur fantastiskt är det inte att få så fina ord:D Och det kändes verkligen lätt igår, vi båda var i ett team. 

Continue Reading

Att vila sig i form är också en form

Den här våren har sprungit förbi & sommaren kom så snabbt att jag inte hann med. Fullspäckat är bara förnamnet! Jag har hunnit med att styra ihop två föreläsningar, anordnat en lydnadstävling, hållit i både en lydnad- & en viltspårkurs. Vart på två fantastiska Talangläger, hunnit debutera i elitklass och tävlat ännu några fler tävlingar. Gått igenom en rättsprocess med vårdnadstvist, jobbat mina vanliga 85% som undersköterska på akuten och hunnit med att vara både mamma och sambo. Det finns mer, men jag stannar där! Jag stannar nu och frågar mig om jag verkligen hunnit med att vara både mamma och sambo, om jag verkligen hunnit vara mig själv. 

Nu längtar jag efter mina 4,5 veckas semester men redan nu har jag lovat mig själv att sakta ner tempot. Att verkligen bara satsa på min egna hundträning och ge mer utav mig själv till min familj, det behöver både jag och de. 

Vi ska tävla på måndag och aldrig har jag vart så dålig på att tänka på tävlingsformen som jag är den här gången. Vi har tränat, absolut, en massa dessutom. Men nu, dagarna innan brukar jag ha en ordentlig plan, jag brukar fysa lite mer och påminna om svaga delar. Den här gången har jag inte hunnit det pga jobb, dop i Dalarna och för att jag prioriterade att min enda lediga kväll med sambon den här veckan, ta ett glas rosé på balkongen i sommarvärmen. Det ni, är den perfekta laddningen för mig den här gången. För om inte jag orkar och håller ihop på måndagen tävling, så kommer garanterat inte Krim göra det heller. Och vid det här laget kan han momenten och börjar till och med bli riktigt säker på de, så att vi inte hunnit påminna om det svaga, det får helt enkelt bära eller brista. Vi går ut och satsar på att genomföra ett program med för dagen vår högsta lägstanivå. 

Continue Reading

Rekat SM bana

Idag har vi fått den stora möjligheten att få träningstävla både grundomgången & kvalet inför SM i lydnad, som går av stapeln den 15-17 juli i Norrtälje. 

Funktionärerna behövde några testhundar som kunde köra banan för att de skulle kunna ta lite tider, kolla avstånd och vidare planera inför SM. Vi hade turen att få vara ett utav fyra ekipage som var med idag. Perfekt att få komma till en helt ny träningsplan, helt med tävlingsupplägg, bli kommenderad utav olika tävlingsledare och med många människor på planen. Det fanns också möjlighet att slänga in några snabba belöning lite här och var också. 

Första omgången, grundomgången, skedde i två ringar som gick parallellt med varandra. Det var precis samma upplägg som de körde när jag och Krim debuterade eliten tidigare i vår. En riktigt rolig bana. Krim var något störd i fjärren när de i ringen bredvid gjorde en inkallning precis brevid honom, alltså något att ta med sig och öva på inför framtiden. Annars gjorde han ett jätte fint program. 

Sen körde vi en andra omgång, kvalomgången, som gick i en stor ring. Också ett roligt upplägg som känns roligt att titta på. Mer om själva banan tänker jag inte avslöja;) Den här rundan gick Krim riktigt, rikgit bra. 

Det som kändes rakt igenom bra var att jag fick se fina resultat på vår träning under den senaste tiden. Alla apporteringar var så mycket bättre idag trots att de låg i kedja. Något omtag på ett par stycken men absolut inte en massa tugg som han brukar ha. I fria följet hade han mycket bättre kontakt och i zätat var han fokuserad, stadig och hade även där fin kontakt. Så jäkla gött! Desutom valde jag att starta direkt efter löptik för att passa på att träna på de svårigheten. Lätt som en plätt sa Krimsan och körde på utan minsta problem. 

Vad jag tar med mig som vi verkligen behöver träna mer på det är kommendering med nya människor. Det märks att han blir lite mer störd så fort det är nya människor för nära inpå på planen. Här skulle jag vilja att han känner sig mer trygg vilket i sin tur kommer resultera i bättre fokus och därmed bättre genomförande utav momenten. 

Jätte roligt att vi fick möjlighet att vara med idag. I år körde vi ett eget litet pre- SM, nästa år då är vi mer än redo för att fightas på riktiga SM! 

Continue Reading